Debut och återblick

Vi börjar med lördagens debut äventyr!

Kl 05.30 ringde väckarklockan och det var förvånansvärt lätt att stiga upp denna morgon :).

När allt var inpackad, hundarna rastade och matade, satte jag & Dana av mot Borås för att hämta upp Linda & Mumma som skulle åka med oss till tävlingen.

När vi kom fram satte vi upp Lindas tält och stuvade in hundar och grejer. Här träffade vi både Madeleine & Dexter och Anki & Zimba som också skulle husera tillsammans med oss i Lindas tält :).

Sedan var det dags för inmätning. Dana var 32cm och blev då som misstänkt en small ;).
På de preliminära startlistorna var jag i första hoppklass nr 44 så jag trodde att jag med lugn och ro kunde gå bana och sedan värma Dana men icke, jag var startnr 5 helt plötsligt.

Och innan hade jag vart relativt lugn men här började nervositeten krypa in.

Så snabbt tillbaka och värma och sedan kort därefter var det dags för banvandring. Båda banorna som vi sprang tyckte jag var väldigt roliga och flytiga.

I första loppet var jag lite nervös och tappade kontakten med henne så hon passade på att springa framtill domaren och hälsa, sedan var det en tunnel utgång som var riktad ut mot två tält och där var hon en liten sväng oxå :). Dana älskar ju verkligen människor :) såklart när man har chansen att man hälsar hihihihihi! Sedan hade vi lite problem med säck och slalom.

Även i andra loppet, som var en riktig springbana, hade vi lite problem med säck och slalom.

Men jag är jätte nöjd med vår debut! Våra mål är uppfyllda! Mitt största mål var att Dana i all denna störning inte skulle bli låg och det blev hon verkligen inte, vilket gjorde mig väldigt lycklig! Hon tyckte att det var skit kul och hon höll bra fart!

Här kommer lite bilder. Fotografen är Linda med Mumma.

Inmätning

Banvandring

Mumma som vann pinne i helgen :)

Madeleine & Dexter

Nu är det snart 1 år sedan jag och Dana började med agility och jag är så glad att vi gjorde det. För i lördags kväll tänkte jag tillbaka lite och reflekterade över hur mycket som Dana har växt av agilityn. Hur mycket modigare och gladare hon blivit. Och hur mycket som de gett oss båda.Att på vår nybörjargrupp hade så bra och inspirerande instruktörer som Linda och Mia, gjorde att man tränade mycket och hela tiden ville utvecklas. Att vi i nybörjargruppen tränade mycket ihop och peppade och stöttade varandra! Sedan alla underbara människor och hundar som vi mött och lärt känna under vårt första agility år! De är ju inte konstigt att sporten är totalt beroende framkallande ;).
Jag kort och gott konstaterade att detta har vart ett underbart berikande år!